Empati

En del ord används på ett respektlöst, slarvigt sätt. En del ord har en diffus betydelse – eller snarare – betydelsen är inte överenskommen. En del ord har en moralistisk laddning och kan användas som vapen.

Frustrationen uppstår när människor inte bara saknar kunskap, utan när de inte förstår att det finns kunskap som skulle kunna göra saker bättre. Eller när de av outgrundlig anledning tycker att det räcker bra med okunskap. Det är lätt att misströsta.
Empati är ett sånt ord.

Om du inte tror mig eller om du inte håller med, håll öronen öppna en tid framöver och notera hur ordet används i olika sammanhang. Det är ett ord som definitivt hör till kategorien goda och snälla. Det är något som alltid är eftersträvansvärt och mer av empati löser mycket av det som är dåligt i samhället. Empati likställs av kunskaps-nonchalanta, naiva godhetsryttare med ord som EQ, godhet, omtanke och medkänsla.

Vad är då empati? Man får gräva oväntat lite, faktiskt bara blåsa bort några sandkorn, för att få veta att empati huvudsakligen har två delar, tre om vi ska fånga in det mesta som brukar associeras med ordet.

Först har vi affektiv empati. Det är förmågan att känna det som en annan person känner. Det gör ont i oss när någon känner smärta, vi gråter med någon som har sorg. Den affektiva empatin är starkare med de närmaste, starkare med människor som är mer lika oss själva och starkare med människor som tycker som vi. Musik, filmer, böcker och konst skulle vara mycket fattigare utan vår affektiva empati. Den innebär inte att vi agerar på den men den kan såklart vara en trigger för agerande.

Sen har vi den kognitiva empatin. Det är förmågan att förstå hur en annan människa tänker. Theory of mind och mentalisering är i stort sett synonymt med den. Den kan vara väldigt intuitiv och mycket av det sociala samspelet bygger på den här förmågan. Inte heller den kognitiva empatin garanterar något agerande.

Den tredje delen har inte ordet ”empati” i sig och heter på engelska compassion. Jag hittar ingen bra översättning men omtanke och medkänsla duger. Det här är förmågan eller känslan av att vilja göra något gott för en annan människa. Den är alltså inte neutral utan den får oss att bli goda medmänniskor.

Affektiv empati kan vara en motor bakom både godhet och ondska. Den berikar våra liv men leder oss lätt till irrationella beslut.

Kognitiv empati är ett potent verktyg som bidrar enormt till det mänskliga samspelet men kan utnyttjas ondskefullt av någon som saknar omtanke.

Säkert väldigt förenklat men det verkar som att en autistisk person har fungerande affektiv empati och mycket begränsad kognitiv empati. En person med psykopatisk personlighet och som är välfungerande har inte någon affektiv empati, kan ha hög kognitiv empati och väldigt lågt på compassion.

Så nästa gång någon oansvarigt hasplar ur sig något om empati, fråga dig vad personen egentligen menar.

(Mycket inspiration från Paul Bloom, psykologiprofessor vid Yale. )